NYHET - SVENSK DJURSJUKVÅRD

Djurägare håller i plånboken – andelen akuta veterinärbesök ökar

Förra året minskade antalet veterinärbesök med 200 000 jämfört med året innan. Samtidigt ökade andelen akuta besök och djuren kräver mer omfattande vård när de väl kommer in. Det visar en ny rapport från Gröna arbetsgivare för Svensk Djursjukvård.

3 april 2025
Elisabet Ellström, ordförande Svensk Djursjukvård.
Elisabet Ellström, ordförande Svensk Djursjukvård. Foto: Juliana Fälldin & Fredrik Persson

– Lågkonjunkturen gör att svenskarna håller hårdare i plånboken, och det gäller även djurägarna. Vi märker det på att fler väntar med att komma in med sina sjuka djur. När djuren väl kommer till en veterinär är de sjukare och kräver mer omfattande och tyvärr ibland mer kostsam vård, säger Elisabet Ellström, ordförande Svensk Djursjukvård.

Enligt Gröna arbetsgivares medlemsundersökning för Svensk Djursjukvård skedde 1 221 770 patientbesök hos våra medlemsföretag under 2024, vilket är en minskning med nästan 200 000 jämfört med året innan. En delförklaring kan vara att djurägare ringer en digital vårdguide för en första bedömning.

Hela 20 procent av patientbesöken under fjolåret var akuta, för 2023 var siffran 15 procent.  Undersökningen visar på en fortsatt trend av att djurägare väntar längre innan de söker vård och hoppas in i det sista att djuret ska bli bättre.

Att andelen akuta besök ökar påverkar också kostnaden per patientbesök, vilken har gått upp med cirka 500 kronor. Sjukare djur kräver mer omfattande vård, vilket leder till en högre genomsnittlig omsättning per patientbesök.

– Vi ser att djurägare i större utsträckning avstår dyrare behandlingar och att man inte heller väljer att utreda komplicerade medicinska tillstånd. Det är förståeligt givet lågkonjunkturen och som djurägare ställs man inför svåra beslut när ens djur insjuknar. Men i förlängningen riskerar utebliven vård försämra djurhälsan, säger Elisabet Ellström.

Medlemsföretagen i Svensk Djursjukvård, som tillsammans utgör en majoritet av den privata djursjukvården, höjde sina priser med 4,9 procent under 2024. Föregående år var prishöjningen 6 procent. Detta ligger i linje med utvecklingen av konsumentprisindex, KPI, för djursjukvård.

Bristen på utbildad personal har under lång tid lyfts av branschen, och trots att rekryteringsbehovet minskade under fjolåret så överstiger rekryteringsbehovet av veterinärer fortfarande det antal som utbildas vid SLU årligen.

– Svensk djursjukvård är i världsklass och vi kan i dag bota och behandla allt fler djur. Men när behandlingarna blir mer avancerade ökar inte bara kostnaden utan också behovet av utbildad personal. Därför är det angeläget att antalet utbildningsplatser på veterinärutbildningen ökar så att vi kan fortsätta erbjuda en högkvalitativ djursjukvård, säger Elisabet Ellström.