EKONOMISK ANALYS - KONJUNKTUR

Stigande arbetslöshet oroar

Arbetslösheten steg överraskande mycket i januari, enligt SCB. Uppgången ska tolkas med försiktighet då fler sökte arbete i januari i år, jämfört med i fjol. Trenden är dock mycket oroande då en fortsatt stigande arbetslöshet sällan tyder på en ankommande högkonjunktur. Det skriver Gröna arbetsgivares chefsekonom Joakim Wirén i senaste ekonomisvepet.

26 februari 2025

Foto: Juliana Fälldin

Miljömålsberedningens betänkande om att skjuta upp avverkning i svensk skog får negativa konsekvenser för arbetsmarknaden i skogen. En minskad skoglig aktivitet kommer leda till färre arbetstillfällen i skogen, vilket genererar mindre råvara och därmed färre jobb i industrin. Resultatet blir mindre produktion i Sverige och minskade skatteintäkter till ekonomin. Risken är att Sverige avstår arbetstillfällen och ekonomiska vinster samtidigt som produktionen flyttar utomlands utan globala effekter på klimatet.
Arbetslösheten blev oväntat hög i januari enligt SCB:s arbetskraftsundersökning. Uppgången ska tolkas med försiktighet eftersom ökningen till stor del kan förklaras av att fler sökte arbete i januari i år, jämfört med i fjol. I säsongsrensade och utjämnade tal uppgick arbetslösheten till 8,9 procent, jämfört med det icke säsongsrensade värdet som landade på hissnande 10,4 procent. I det större perspektivet är trenden mycket oroande. En fortsatt stigande arbetslöshet brukar sällan tyda på en ankommande högkonjunktur.
Personalkostnaderna i näringslivet ökade med 10 procent mellan 2022 och 2024. Enligt SCB:s sammanställning Ekonomisk statistik på kvartal var ökningen inom tillverkningsindustrin 10 procent och inom jord- och skogsbruk 13 procent. Utvecklingen innehåller branschens totala personalkostnader, vilket betyder att såväl fler anställda som höjda anställnings- och lönekostnader bidrar till utfallet. För exempelvis träindustrin var de totala personalkostnaderna oförändrade under perioden.
Den oväntat höga inflationen i januari berodde på en bred uppgång i KPI-korgen. Enligt SCB:s mått KPIF landade inflationen på 2,2 procent i januari. Högst årsförändring hade hyreskostnad och hälso- och sjukvård. Priset på el och drivmedel minskade. Det är för tidigt att säga om den högre inflationstakten är ett trendbrott. Oavsett det så har räntesänkningar under våren blivit alltmer avlägset. Inflationstakten enligt måttet KPI steg med 0,9 procent i januari. Hushållens räntekostnader sjönk med mellan 12 och 15 procent beroende på upplåtelseform, jämfört med januari i fjol.