EKONOMISK ANALYS - KONJUNKTUR

Räntesänkningar hotas av hög inflation

Inflationen i januari var oväntat hög. Enligt preliminära inflationssiffror från SCB uppgick KPIF till 2,2 procent. Beskedet gör att Riksbanken signalerar en återhållsam inställning till sänkningar framåt. Det skriver Gröna arbetsgivares chefsekonom Joakim Wirén i det senaste ekonomisvepet.

11 februari 2025

Foto: Juliana Fälldin

Oväntat hög inflation i januari kan påverka behövlig räntesänkning. Enligt SCB:s preliminära inflationssiffror uppgick KPIF till 2,2 procent i januari, vilket var klart över förväntan. 18:e februari kommer svaret på vilken del av KPI-korgen som överraskat. Beskedet gör att Riksbanken signalerar en återhållsam inställning till sänkningar framåt. Det vore ett negativt utfall för företag som fortsatt pressas av den höjda kostnadsnivån.
Amerikanska tullar ett långsiktigt hot mot Sveriges ekonomi. Omfattning och effekter av eventuella amerikanska tullar är ännu svårt att avgöra. Det mesta tyder på att ökade tullar ger övergripande negativa långsiktiga effekter för svensk ekonomi. Ett prispåslag innebär i sig en möjlig inflationsuppgång som vore opassande även kortsiktigt. För exempelvis livsmedel kan det bli priseffekter på insatsvaror i importledet.
USA betydande marknad för svensk träexport. USA utgör nästan 9 procent av marknaden för svensk export av träprodukter, vilket gör det till en marknad av liknande storlek som Danmark. USA utgör i jämförelse cirka 1 till 2 procent av den svenska livsmedelsexporten.
Industrins orderingång ökade i slutet av 2024, men blev negativ för helåret 2024. Orderutvecklingen för tillverkningsindustrin var enligt SCB negativ både för hemmamarknaden och för exportmarknaden, mätt i löpande priser. För träindustrin minskade orderingången med 2 procent under 2024 (-16 procent 2023). För massa- och pappersindustrin ökade orderingången med 4 procent 2024, (-4 procent 2023).
Reallöneutvecklingen 2,2 procent i november enligt Medlingsinstitutet. Lönerna ökade för första gången sedan våren 2022 mer för anställda med bolån än för de utan. Reallönetappet har varit större och återhämtar sig långsammare för anställda med bolån. Beräkningen görs genom att justera löneutvecklingen på 3,8 procent med konsumentpris-index med och utan bolåneränta. Måttet KPI var för första gången på 2,5 år lägre än KPIF.