Ovisst utgångsläge för avtalsförhandlingarna
I förra veckan hölls två seminarier där representanter för fack och arbetsgivare gav sin syn på omvärldsläget och förutsättningarna för den pågående avtalsrörelsen. Osäkerhet kring ekonomi och geopolitik stod i fokus.
I ett panelsamtal anordnat av Studieförbundet Näringsliv & Samhälle (SNS) diskuterade arbetsgivarsidans förhandlingschefer Tomas Undin från Teknikföretagen och Henrik Stävberg från IKEM med de fackliga förhandlingscheferna Camilla Frankelius från Sveriges Ingenjörer och Martin Wästfelt från Unionen.
Tomas Undin konstaterade att en svag arbetsmarknad, svag tillväxt och osäkerhet i omvärlden gör utgångsläget svårt, samtidigt som obalanser från pandemin hänger kvar på olika sätt. Rimliga bedömningar och att undvika tydliga vinnare och förlorare i avtalen blir viktigt, framhöll han och betonade den gemensamma utgångspunkten för avtalsförhandlingarna, nämligen industrins villkor med hänsyn tagen till Sveriges ekonomi som helhet.
Henrik Stävberg instämde i oron över förutsättningarna, och tillade att Tysklands svaga ekonomi tillsammans med hot om tullar och en svårbedömd omvärld gör framtiden än mer osäker. Att landa i rimliga kostnadsökningar och avtal som är bra för alla blir viktigt, konstaterade han.
Den fackliga sidan lyfte vikten av att få till stånd reallöneökningar. Att hålla fast vid inflationsmålet och undvika en lönespiral är viktigt, menade Martin Wästfelt, och betonade att lönerörelsen ska bidra till en bättre samhällsekonomi.
Camilla Frankelius delade inte arbetsgivarsidans mörka bild av det ekonomiska läget och framhöll att lägre löner inte gynnar konkurrenskraften. Att hålla nere lönerna samtidigt som det är svårt att hitta rätt kompetens är ologiskt, menade hon, och såg en risk att Sverige får svårt att behålla ingenjörer i landet.
Avslutningsvis lyftes frågan om arbetstidsförkortning, som väckts från både fackligt och politiskt håll. Här var arbetsgivarsidan tydlig med att frågan bör lösas mellan arbetsmarknadens parter och inte genom lagstiftning.
Även ekonomer ser orosmoln
I ett panelsamtal på Medlingsinstitutets årskonferens diskuterade chefsekonomerna Torbjörn Hållö, LO, Tobias Brännemo, Unionen, Kerstin Hallsten, Industriarbetsgivarna och Emelie Värja, Sveriges kommuner och regioner, SKR, det ekonomiska läget och framtidsutsikterna för Sveriges ekonomi.
Där framhöll Torbjörn Hållö att det trots räntesänkningar ännu inte syns någon ökad konsumtionsbenägenhet. Tobias Brännemo var mer optimistisk och menade att vi redan nu ser ljuset i tunneln och har lämnat det mest dystra konjunkturläget bakom oss. Samtidigt kritiserade han den svenska regeringen för att göra för lite åt arbetslösheten.
Kerstin Hallsten såg å sin sida inga tecken på ljusning än och framhöll att resultaten av stimulanser från Riksbankens och finanspolitiken kommer att dröja. Hon lyfte de strukturella faktorerna som mer oroande än de konjunkturella, och befarade att det kan påverka vår framtida tillväxtpotential.
Emelie Värja påpekade att regionerna har haft ökade kostnader och svaga resultat, vilket försvagar deras finansiella ställning.
När det gäller den globala osäkerheten lyfte Torbjörn Hållö den hotade världsordningen och USA:s position som mest oroande. Hur Tysklands svaga ekonomi påverkar Sverige rådde det delade meningar om. Tobias Brännemo menade att Sverige inte påverkas på samma sätt som förr av det som händer i tysk ekonomi, medan Kerstin Hallsten betonade att utvecklingen i Tyskland haft stor påverkan på stål- och metallindustrin.
