Höj inte trösklarna till svensk arbetsmarknad
Kraven på låglönesatsningar i årets löneförhandlingar skulle ge fler negativa än positiva effekter. För en fungerande arbetsmarknad måste trösklarna i stället sänkas. Det skriver Joakim Wirén, chefsekonom på Gröna arbetsgivare, och Patrick Joyce, chefsekonom på Almega, i Dagens industri.
I LO-samordningens yrkanden ingår en låglönesatsning som innebär att arbetstagare med löner under 29 100 kronor i månaden ska ha ett högre lönepåslag. Dessvärre skulle ett sådant krav slå direkt mot konkurrensvillkoren för de branscher som möjliggör svensk tillväxt och utgör en väg in på arbetsmarknaden för den som idag står utanför.
Det skriver chefsekonomerna i debattartikeln och förklarar varför en låglönesatsning är ekonomiskt problematisk.
- Den höjer trösklarna in på arbetsmarknaden för dem som idag står utanför. Arbetslösheten ligger idag på 8,5 procent, bland yngre (15–24 år) över 24 procent. Redan idag gör de höga kostnaderna för att anställa trösklarna in på arbetsmarknaden oöverstigliga för vissa grupper.
- Den pressar ihop lönestrukturen ytterligare i en redan komprimerad lönesammansättning. I stället för att öronmärka pengar till en specifik lönegrupp måste arbetsgivaren ges möjlighet att premiera kompetenta och yrkesskickliga medarbetare.
- Den slår snett och påverkar främst branscher där företagens huvudsakliga kostnad är lön. Kostnadsökningen slår dessutom från två håll. Dels genom att fler omfattas av låglönesatsningen, dels genom att lägstalönerna blir högre när personalomsättningen är större, vilket ökar hela löneläget på marknaden.
