Chefsekonomernas spaningar inför avtalsförhandlingarna
Inför årets avtalsrörelse frågade vi en rad chefsekonomer hur de ser på förutsättningarna. Här summerar vi deras syn på läget. Vilka frågor är hetast, vilka orosmoln finns och vad är viktigt för företagens konkurrenskraft?
I vår intervjuserie under förra året gav välkända chefsekonomer sin bild av utgångspunkterna för de avtalsförhandlingar som nu är igång. Vi har sammanställt ett urval av deras svar.
Stökiga förutsättningar
Att den svaga konjunkturen, den höga arbetslösheten och den tilltagande osäkerheten i omvärlden utgör osäkra förutsättningar inför avtalsförhandlingarna, var alla chefsekonomerna vi träffade eniga om.
”Några saker kommer att vara mer normaliserade, som inflation och räntor, andra stökigare. Det är svårt att säga hur omvärldshändelser kommer att påverka”, sa Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg när vi träffade henne på försommaren 2024.
”Vi kommer in i avtalsrörelsen från ett läge med hög inflation samtidigt som arbetslösheten är hög och efterfrågan på företagens produkter sjunkit, bland annat till följd av svag ekonomisk utveckling i Europa”, konstaterade Teknikföretagens chefsekonom Erik Spector under hösten.
Industriarbetsgivarnas chefsekonom Kerstin Hallsten förutsåg också osäkra förutsättningar: ”När det gäller sysselsättningsläget är den negativa synen samstämmig. En viktig parameter där är orderingången, som inte ser så bra ut inom basindustrin som jag representerar”, sa hon i vår intervju.
”Lyftet ut ur lågkonjunkturen har fastnat på startbanan, samtidigt som läget hos våra viktiga handelspartners ser än mer skakigt ut. Våra medlemsföretag flaggar för en svag investeringsvilja under kommande år, vilket är ett dåligt tecken ur ett tillväxtperspektiv”, sa Gröna arbetsgivares chefsekonom Joakim Wirén.
Lyftet ut ur lågkonjunkturen har fastnat på startbanan.
De hetaste frågorna
Lönefrågan är som alltid central, och ekonomerna redogjorde för tänkbara scenarier.
”Vi har å ena sidan löntagarna, som kanske ser att de fick lägre löneökningar än vissa andra i Europa senast samtidigt som en del exporterande företag tjänat på den svaga växelkursen. Å andra sidan kan företagen inte påverka vinster som är baserade på växelkursen, det ger inget långsiktigt löneutrymme”, resonerade Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.
”Man måste ha förståelse för att inte bara hushållen utan också företagen varit extremt hårt pressade under lågkonjunkturen, och att det inte finns några stora löneutrymmen att ta av. För höga löneökningar kommer bara leda till arbetslöshet, varnade Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.
Livsmedelsföretagens och IKEM:s chefsekonom Carl Eckerdal var inne på samma tankar, och framhöll vikten av att parterna agerar lika ansvarsfullt i denna avtalsrörelse som i den förra: ”Det finns en risk för krav på kompensatoriska löneökningar. Vi måste komma ihåg att det är tack vare de ansvarsfulla avtalen vi har bakom oss som konkurrenskraften kan upprätthållas hjälpligt.”
Vi måste komma ihåg att det är tack vare de ansvarsfulla avtalen vi har bakom oss som konkurrenskraften kan upprätthållas hjälpligt.
Förutom lönenivån blir arbetstidsförkortning den hetaste frågan i avtalsrörelsen, spådde flera av ekonomerna.
”Kortare arbetstid är en stor fråga som bara växer, och här behöver parterna hitta kloka vägar framåt”, framhöll LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö.
Ekonomiprofessor Lars Calmfors lyfte nackdelar med arbetstidsförkortning: ”Man måste ha klart för sig att kostnaderna kan bli höga. Produktionen kommer grovt sett att minska procentuellt lika mycket som arbetstiden.”
Sven-Olov Daunfeldt var ännu tydligare: ”Det är det sista Sverige behöver, det skulle skapa ännu större kompetensförsörjningsproblem och kosta samhället enorma pengar.”
Geopolitiken största orosmolnet
När det gäller den ekonomiska utvecklingen utgör omvärldsläget det främsta skälet till oro, tyckte ekonomerna. Men de lyfte också en rad andra orosmoment.
”En osäkerhetsfaktor är geopolitiken, där såväl krig som problem med leveranser och olika handelshinder kan påverka, påpekade Kerstin Hallsten.
”Händelser utomlands kan göra att inflationen tar fart igen så att Riksbanken inte kan sänka räntan. Det försämrade läget på arbetsmarknaden är också bekymmersamt och det är oklart när det vänder”, sa Erik Spector.
”En väsentlig del av de offentliga utgifterna och satsningarna kommer under lång tid framöver att behöva läggas på att rusta landet för en osäker omvärld. En annan utmaning som inte går att förbise är klimateffekterna”, framhöll Carl Eckerdal.
Även Alexandra Stråberg konstaterade att det pratas för lite om klimatutmaningarna, och hänvisade till World Economic Forums riskanalys: ”På tio års sikt är riskerna enbart gröna – extremväder, hot mot biodiversiteten och att vi passerar olika tipping points till följd av att flera av jordens kretslopp störs.”
”Om och hur snabbt kronan kommer att stärkas och hur Riksbanken agerar i förhållande till andra centralbanker är ytterligare frågetecken”, påpekade Ylva Hedén Westerdahl.
Vad krävs för att stärka konkurrenskraften?
Satsningar på infrastruktur, innovation och kompetens var några saker som flera av chefsekonomerna lyfte fram som viktigt för att stärka företagens konkurrenskraft framöver.
”Vi befinner oss i en turbulent tid där de gröna näringarna förutsätts bidra till ett självförsörjande Sverige, samtidigt som det finns utmaningar med bland annat lönsamhet, arbetskraftsbrist och klimatets påverkan”, sa Joakim Wirén.
”Det krävs bra ramvillkor – alltifrån bra utbildningsväsen till säkra, kreativa arbetsmiljöer och en fri handel. Det behövs också tillgång till kompetens, energi och annan infrastruktur liksom ett bra samarbete mellan politiker och arbetsmarknadsparterna”, menade Kerstin Hallsten.
”En god produktivitetsutveckling är avgörande. Nycklarna är teknisk utveckling, innovation och utbildad personal”, framhöll Ylva Hedén Westerdahl.
En god produktivitetsutveckling är avgörande.
Erik Spector var inne på samma spår: ”Bra villkor för att kunna producera är nödvändigt. Vi behöver ligga i framkant teknologisk och ha utbildning och forskning som bidrar till att Sverige förblir en kunskapsnation. Även långsiktiga och bra avtal skapar förutsättningar för god konkurrenskraft.”
”Att se till att människor bygger kompetens även i vuxen ålder är viktigt för företagens konkurrenskraft”, menade Torbjörn Hållö, som också såg behov av ökat fokus på en fungerande helhet: ”Underhållsskulden när det gäller infrastrukturen är bekymmersam, och energipolitiken är ett sorgebarn.”
Sven-Olov Daunfeldt såg liknande behov: ”Sverige måste satsa på en investeringsdriven tillväxt med företagande i fokus. Det handlar om infrastruktur, elförsörjning, digitalisering och att åtgärda kompetensförsörjningsproblemen.”
