Varför är arbetstidsförkortning en dålig idé?

Svenskarna har redan en av de kortaste årsarbetstiderna i OECD.

• Sverige har förhållandevis kort arbetstid, både när faktisk veckoarbetstid och årsarbetstid analyseras – inte minst till följd av generösa regler för semester och annan frånvaro.

Kortare arbetsvecka skulle innebära stora samhällsekonomiska kostnader och ökat skattetryck.

• En arbetstidsförkortning från 40 till 35 timmar per vecka förväntas leda till att BNP minskar med 509 miljarder kronor per år. Enligt beräkningar skulle det kräva en skattehöjning med 2 400 kronor i månaden.

Bristen på arbetskraft skulle förvärras ytterligare av en arbetstidsförkortning.

• Forskningen pekar på att sysselsättningen är oförändrad eller i vissa fall minskar när arbetstiden kortas. Kortare arbetstid leder inte heller till att fler ”delar på jobben”. Tvärtom riskerar de högre timlönerna att på kort sikt slå ut personer med svag anknytning till arbetsmarknaden. Sveriges arbetslöshet beror till stor del på att många av de arbetslösa saknar de färdigheter som krävs för att vara anställningsbar till dagens höga lägstalöner.

Arbetstidsförkortning leder inte till att de som arbetar blir mer produktiva.

• Det saknas tydligt forskningsstöd för att de arbetstidsförkortningar som diskuteras idag har någon betydande positiv effekt på produktiviteten. Även med en positiv produktivitetseffekt skulle de ekonomiska kostnaderna av arbetstidsförkortning uppgå till nästan 400 miljarder kronor per år.

Företagen skulle behöva höja priserna för att behålla lönsamheten.

• Om vi förkortar arbetstiden med bibehållen lön utan att det produceras mer per arbetstimme innebär det att företagen tvingas höja priserna. Resultatet blir att de höjda timlönerna inte innebär högre reallöner.

Faktan är hämtad från Svenskt Näringslivs nya rapport ”Samhällsekonomiska kostnader av arbetstidsförkortning”.