”Teknisk utveckling, innovation och utbildad personal är nycklarna”

– Inför den kommande avtalsrörelsen har vi å ena sidan löntagarna, som kanske ser att de fick lägre löneökningar än vissa andra i Europa senast samtidigt som en del exporterande företag tjänat på den svaga växelkursen. Å andra sidan kan företagen inte påverka vinster som är baserade på växelkursen, det ger inget långsiktigt löneutrymme, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Hon är chef över två prognosenheter och en forskningsenhet på Konjunkturinstitutet, som är en statlig myndighet under Finansdepartementet. Hon har helhetsansvar för prognosavdelningens utredningar och prognoser. Det kan till exempel handla om de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, huruvida företagen höjt priserna mer än kostnaderna och att beräkna de ekonomiska effekterna av olika politik.

– Vi har ett viktigt uppdrag, inte minst när det gäller att ge beslutsfattare underlag så att de kan fatta bra beslut. Vi är oberoende, vi torgför ingen story, och det är viktigt att vi har hög trovärdighet.

Även om vi har börjat ta oss upp ur lågkonjunkturen under nästa avtalsrörelse kommer vi fortsatt att vara kvar i den. Arbetslösheten kommer att vara som högst, vilket minskar förhandlingsstyrkan hos arbetstagarparten, menar Ylva.

– Det är svårt att se var nästa avtalsrörelse kommer att landa. Men vi har sett tidigare att parterna tar ansvar och hjälps åt i riktigt tuffa lägen. Vi gör ingen prognos kring vad avtalet kommer att hamna på, men vi tror att reallönerna kommer att bli lite högre än de senaste åren om inflationen fortsätter ner som i vår prognos. Produktiviteten ökar, vilket ger ett visst löneutrymme utan att det för den skull behöver påverka inflationen.

När det kommer till att stärka företagens konkurrenskraft är det produktivitetsutvecklingen som styr, påpekar Ylva.

– En god produktivitetsutveckling är avgörande. Nycklarna är teknisk utveckling, innovation och utbildad personal, säger hon.

En god produktivitetsutveckling är avgörande.

Det ljusnar – men mycket är osäkert

Ylva Hedén Westerdahl beskriver sig som nyfiken och tycker det är roligt att leda det lagarbete som prognosarbetet är och att få ihop helheten. Det handlar mycket om att försöka förklara hur man tänker för att få andra att förstå vilken prognos man lägger, berättar hon.

– Nationalekonomi är ingen exakt vetenskap. Arbetsmarknaden brukar exempelvis reagera med eftersläpning, men någon exakthet finns inte. Olika ekonomer gör olika tolkningar om vad som kommer att ske och vad som är den rätta responsen från penning- och finanspolitik på olika händelser. Vilken grundsyn och vilken ideologi man har spelar också in och mycket är psykologi.

Konjunkturläget bottnar i år, härifrån kan det bara bli bättre, menar Ylva. Inflationsmålet är viktigt som ett nominellt ankare att hålla sig i – man vet vad som gäller och förväntningarna blir tydligare, inte minst när arbetsmarknadsparterna går till förhandlingsbordet. Men frågan är hur snabbt inflationen faller.

En annan fråga är när man sänker räntorna i omvärlden, där räntehöjningarna inte slagit igenom på samma sätt som de gjort i Sverige. Om och hur snabbt kronan kommer att stärkas och hur Riksbanken agerar i förhållande till andra centralbanker är ytterligare frågetecken.

– Sedan är ju den geopolitiska situationen osäker. Kriget i Ukraina, spänningar mellan Kina och Taiwan och mellan USA och Kina, Hamas-Israel-situationen – allt detta spär på osäkerheten och alla de här konflikterna kan när som helst förvärras.

– Å andra sidan, med räntesänkningar kanske hushållen andas ut, bostadspriserna kan stiga, bostadsinvesteringarna kommer igång, och det kanske går snabbare än vi tror. Ibland är vi lite försiktiga i våra förutsägelser, avslutar hon.