Otydligt vad regeringen vill med sin politik kring de gröna näringarna
Regeringen har fördelat 22 miljarder kronor till att skapa en livskraftig landsbygd med ökad livsmedelsproduktion. Samtidigt försvårar man kompetensförsörjningen genom att göra det dyrare att anställa utländsk arbetskraft.
Riksdagen har fattat beslut om budgetföredelningen inom respektive utgiftsområde i statens budget. Totalt fördelas 22 miljarder kronor till utgiftsområdet för areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det övergripande målet är ”en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet”.
– Det är bra att regeringen avsätter pengar tillsammans med lovande formuleringar om hur de gröna näringarna ska stärkas. Ökad livsmedelsproduktion är en förutsättning både ur ett hållbarhets- och ett beredskapsperspektiv, säger Lena-Liisa Tengblad, vd på Gröna arbetsgivare.
Andra förslag går tyvärr i motsatt riktning och kommer i stället att sätta käppar i hjulen för företagarna. Det allvarligaste är regeringens ambition att göra det dyrare och svårare att anställa utländsk arbetskraft genom det så kallade lönegolvet. Utländsk arbetskraft är helt avgörande för företag som är beroende av säsongsarbetare.
– Regeringens politik blir otydlig när man ger med den ena handen och tar med den andra. Att göra det dyrare för företag inom de gröna näringarna att anställa utländsk arbetskraft är direkt kontraproduktivt mot de ambitioner man uppger sig ha, säger Lena-Liisa Tengblad, vd på Gröna arbetsgivare.
Det är viktigt att regeringen blir tydligare i sin politik kring de gröna näringarna om ambitionen är att ge förutsättningar för ökad livsmedelsproduktion, vilket är en förutsättning för både ökad hållbarhet och ökad beredskapsförmåga.
Pengarna som fördelas inom utgiftsområdet är ungefär i samma storleksklass som de senaste åren. Skillnaderna mellan regeringens och oppositionspartiernas förslag är små. Störst är budgetposten för gårdsstöd.
