”Otydligheten satte oss i en onödig situation”

Kommunals strejkvarsel i somras mot golfbanor, trädgårdsodlingar och trädgårdsanläggningsföretag kompletterades med hot om sympatiåtgärder från samtliga LO-förbund. Skiljelinjen mellan parterna var hur kostnaderna för insamlingsmodellen i industriavtalet skulle hanteras.

Hur ser du idag på avtalsrörelsen och hur avtalet blev?

– Industriavtalet innehöll nya konstruktioner som vi inte haft tidigare på arbetsmarknaden. När märket sattes var det inte uttänkt hur det skulle funka på 500 olika kollektivavtal med olika lönestrukturer. Det var otydligt för oss hur det skulle tolkas, vi fick olika signaler och hamnade i kläm, det var olyckligt. På grund av yttre krafter blev det därför stökigare än det borde ha varit. Som parter hamnade vi i ett läge som ingen av oss hade önskat. När vi fick koll på hur det skulle tolkas kunde vi lösa det, säger Johan Ingelskog.

Som parter hamnade vi i ett läge som ingen av oss hade önskat. 

– Man säger alltid att det är den svåraste avtalsrörelsen någonsin, men denna var svår, inflationssituationen som rådde innebar en helt ny situation för medlemmarna. Att förklara för dem att vi måste hålla igen för att inte bidra till ökad inflation samtidigt som tio års reallöneökningar försvann på två år var inte lätt. Det var en svår ekvation att förklara och få acceptans för.

Var Kommunals stridsåtgärder proportionerliga tycker du?

– Den praxis som är utarbetad på den svenska arbetsmarknaden, där man tappar retroaktiviteten i löneökningarna om det blir konflikt, den pressar en fackföreningsrörelse hårt. Varsel i sig är ingen konflikt, men utlöser du en stridsåtgärd tappar du löneökningar i ett läge som redan är tufft ekonomiskt för medlemmarna, det stressar facket att trycka på hårdare. Det gjorde att vi fick ändra konfliktstrategi.

– Vi för diskussioner med motparterna om praxisen. Det är inget självändamål att ta i hårt från början, men har blivit ett svar utifrån rådande situation.

Kan du dra några slutsatser eller lärdomar av den förra avtalsrörelsen?

– Att det är viktigt att ställa krav på båda parter som tecknar märket att det ska vara tydligare hur det ska tolkas. Otydligheten förra gången satte oss i en onödig situation.

Vad tror du om förutsättningarna för den kommande avtalsrörelsen?

– Jag ska inte sia för mycket men jag hoppas att avtalet kan leverera reallöneökningar för första gången på två år, om inflationen kommer ner – den är viktig pusselbit. Vi var återhållsamma förra gången och förklarade för medlemmarna att vi behövde stå tillbaka för att få bättre avtal framöver, så det är viktigt för vår legitimitet att det också blir så, att facken kan leverera det vi sa.

– Sedan är jag bekymrad över de stora vinstuttagen – inte bland Gröna arbetsgivares medlemsföretag, där är det hårt pressat fortsatt, men kedjan ovanför har ohyggligt höga vinster. Det ser medlemmarna och undrar varför de inte får en del av det. Går inte inflationen ner och vi kan leverera reallöneökningar kan situationen bli rätt farlig.

Hur ser er process ut inför nästa avtalsrörelse?

– Vi förbereder oss så klart, vi har redan utsett avtalsdelegationer, vi diskuterar med förtroendevalda och riggar som vanligt. Vi kommer att ha avtalskonferenser, och medlemmarna får möjlighet att lämna avtalsyrkanden. Vår ambition att ingå i en LO-samordning även denna gång.

Vår ambition att ingå i en LO-samordning även denna gång.

– Vi har också ett antal spännande arbetsgrupper tillsammans med Gröna arbetsgivare som vi ska komma igång med, med målet att utveckla löneavtalen så att de blir moderna och bra för både arbetsgivarna och anställda.