Ny rapport trycker på stora investeringsbehov för Sverige
Vi är fortfarande inne i en lågkonjunktur samtidigt som det finns behov av stora investeringar för att svensk ekonomi och industri ska stå sig stark framåt, framhåller Industrins ekonomiska råd i årets rapport. ”IER sätter ljuset på hur de stora investeringarna ska finansieras och att det ur ett lönebildningsperspektiv är viktigt att den offentliga skuldsättningen inte blir alltför hög. Detta är utmaningar som parterna behöver ha med sig in i avtalsrörelsen”, kommenterar Gröna arbetsgivares chefsekonom Joakim Wirén.
– Vi befinner oss i en svår tid med handelskrig, pandemi, galopperande inflation, krig i vår omvärld, arbetslöshet och lågkonjunktur. Det väntas en konjunkturåterhämtning, men samtidigt måste vi rusta för framtiden, sa Ola Bergström, ordförande för Industrins ekonomiska råd (IER), när han presenterade rapporten tillsammans med kollegorna i rådet.
De geopolitiska och klimatrelaterade utmaningar kommer att sätta ramarna för de närmaste decennierna. För att hantera det krävs omfattande investeringar framöver, så att industrins behov av energi och kompetens kan tillgodoses, enligt IER.
IER lyfter fyra utmaningar kring finansieringen av de stora investeringsbehoven Sverige står inför:
- Hur kan Sverige bli mer ett attraktivt land att investera i?
- Hur kan industrins kompetensförsörjning stärkas?
- Hur kan investering i energi, och då framför allt i ny kärnkraft finansieras?
- Vilka är förutsättningarna för att utöka möjligheterna att finansiera investeringarna med offentliga medel?
Gröna arbetsgivares chefsekonom Joakim Wirén tycker att rapporten pekar på flera viktiga punkter, inte minst investeringsbehoven i infrastruktur och utbildning, som är avgörande för att svensk industri ska kunna vara konkurrenskraftiga på en global marknad.
– Rapporten efterfrågar fler satsningar på högre utbildning, och ja, vi behöver högkvalificerad personal, men jag saknar perspektivet på yrkesarbetskraft med rätt utbildning – något som är viktigt inom industrin och inte minst för oss inom de gröna näringarna, säger Joakim Wirén.
Han instämmer i IER:s bild av att de senaste årens skakiga förutsättningar kommer att påverka förutsättningarna för industrin framåt.
– Samtidigt har siffror kommit från Konjunkturinstitutet om en sviktande arbetsmarknad där ingen ljusning syns nästa år. Även konfidensindikatorn för industrin är den svagaste sedan pandemin. Det här sammantaget behöver parterna ha med sig in i avtalsrörelsen, konstaterar han.
Kärnkraft kräver statligt stöd
IER pekar på behovet av ökade offentliga investeringar och på vad eventuella justeringar i det finanspolitiska ramverket skulle kunna betyda. Ur ett lönebildningsperspektiv är det dock viktigt att den offentliga skuldsättningen inte blir alltför hög, menar man. Utländska direktinvesteringar är viktiga för den svenska ekonomin och konkurrenskraften, och Sveriges attraktionskraft kan stärkas ytterligare genom investeringar på områden där vi har fördelar i förhållande till andra länder, som exempelvis kvalificerad arbetskraft och fossilfri energi.
Precis som i sin förra rapport efterfrågar IER en svensk strategi kring vilka områden som är särskilt viktiga för att attrahera utländska investeringar och stärka Sveriges konkurrenskraft på längre sikt.
Kompetensförsörjningen ser IER kan stärkas genom att bland annat öka företagens incitament att investera i kompetensutveckling samt satsningar på livslångt lärande som stödjer arbetskraftens rörlighet.
När det kommer till behovet av en ökad elproduktion framöver, inte minst som en följd av den gröna omställningen, fokuserar rapporten på finansieringen av ny kärnkraft, som IER menar förutsätter statlig inblandning. De framhåller också att ett nordiskt samarbete kring kärnkraft bör undersökas.
Industrins ekonomiska råd (IER) utses av industriavtalets parter och består av fyra fristående ekonomer. IER:s uppgift är att ta fram rapporter och utlåtanden på uppdrag av parterna.
IER består av Ola Bergström, professor på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet (ordförande), Göran Hjelm, ekonomie doktor och myndighetschef på Finanspolitiska rådet, Kristina Nyström, professor i nationalekonomi vid KTH, och Lena Sellgren, chefsekonom och analyschef på Business Sweden.