Lönsamheten inom lantbruket upplevs förbättrad - från mycket låga nivåer

• Sveriges totala import och export har sjunkit tillbaka enligt SCB. I september blev tillväxten negativ för både importen och exporten för första gången sedan pandemin¹. Minskningen kan vara ett tecken på en försvagad ekonomi i omvärlden. Sveriges export var dock fortsatt högre än importen, en följd av den svaga kronkursen.
• Reallönerna förväntas fortsätta sin återväxt under de kommande åren. Löneökningarna har under de senaste månaderna kommit in klart högre än inflationstakten. Köpkraften kommer därmed förbättras naturligt genom konjunkturcykeln. Konjunkturinstitutets prognos på inflationen mätt som KPI är -0,3 procent för 2025, vilket innebär att allt över inflationstakten blir reallöneökning.
• Prisutvecklingen på varor producerade i Sverige fortsätter att minska enligt SCB, både i månadstakt och i årstakt. Prisutvecklingen för svenska producenters försäljning av skogsbruksprodukter har ökat med nästan 23 procent i årstakt, för jordbruksprodukter är ökningen i årstakt 2 procent och för livsmedelsprodukter 3 procent.
• Lönsamheten inom lantbruket upplevs förbättrad, från mycket låga nivåer, enligt Lantbruksbarometern från Ludvig & Co². En majoritet, 56 procent av de svarade uppgav lönsamheten som ganska dålig eller mycket dålig. I undersökningen för ett år sedan var motsvarande andel 69 procent.
• Lantbrukets skuldsättning uppgår till cirka 385 miljarder³ enligt sammanställd utlåningsstatistik i Lantbruksbarometern. Skuldsättningen minskade mellan 2023 och 2022 för första gången på många år. Ökade räntekostnader har minskat förmågan att investera och möjligheterna till ytterligare belåning, vilket kan ha hämmat innovationsgraden i svenskt lantbruk.

¹ Mätt som rullande 12 månader av total varuimport och varuexport i SEK.
² Ludvig & Co, tillsammans med Swedbank och Sparbankernas Riksförbund
³ Vid en genomsnittlig ränta på 4 procent uppgick därmed lantbrukets räntekostnader till 15 miljarder under året