”Konkurrenskraften befinner sig på ett sluttande plan”
Den svenska konkurrenskraften byggs upp av en hel palett av olika produktionsvillkor – men som helhet befinner den sig på ett sluttande plan i många avseenden. Det menar Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen och IKEM. Han konstaterar dock att Sverige har en paradgren och det är en arbetsmarknad som kännetecknas av väldigt få konflikter.
– Vi kan aldrig slå oss till ro, vi måste vårda den svenska konkurrenskraften och se till att upprätthålla vårt försprång inom de grenar vi är bra på och förbättra oss inom dem vi är dåliga på, säger han.
De dåliga handlar om allt ifrån ett försvagat utbildningssystem och ett mindre stabilt energisystem till en haltande infrastruktur och en ökande otrygghet på gator och torg, menar Carl Eckerdal. Han följer noga utvecklingen inom livsmedels-, kemi- och läkemedelsindustrin, och konstaterar att medlemsföretagen beskriver att Sverige har tappat konkurrenskraft de tre senaste åren inom en majoritet av de 14 olika ”ramvillkor” som han mäter löpande.
– Vi måste backa och fråga oss vad som gör att en arbetstagare väljer att bo kvar i Sverige. Det handlar om vad hela samhället kan erbjuda. Upplevs Sverige som ett attraktivt land att leva och bo i påverkar det självfallet industriföretagens möjligheter att locka till sig spjutspetskompetens från andra länder, men också att behålla svenska talanger inom landets gränser.
Han delar sin tid mellan två arbetsgivarorganisationer som båda ingår bland de arbetsgivarparter som förhandlar industriavtalet och sätter märket för resten av arbetsmarknaden. Tillsammans representerar branscherna han företräder en fjärdedel av industrin i Sverige.
– Jag arbetar med att belysa strukturella problem och utmaningar inom de industrigrenar jag representerar. Jag dyker ner i frågor som handlar om vilka hinder som finns för svensk livsmedelsindustri respektive svensk kemi- och läkemedelsindustri, och hur vi kan öka konkurrenskraften, säger han.
På lite kortare sikt ser Carl att vi är på väg mot tillväxt igen, även om 2024 troligen också kommer att vara svagt.
– Jag har ingen avvikande uppfattning mot andra ekonomer gällande synen på inflation och räntor, vi kommer att nå inflationsmålet 2024, eller däromkring. Arbetslösheten ligger däremot på alarmerande höga nivåer ett bra tag.
Vad tror du om förutsättningarna inför nästa avtalsrörelse?
– Med facit i hand blev resultatet i den förra avtalsrörelsen bra ur ett industriperspektiv. Det var en ansvarsfull avtalsrörelse, där parterna var ense om att inte skena iväg. Mycket talar för att konjunkturen och framför allt prognoserna ser bättre ut inför nästa avtalsrörelse. Därmed finns det en risk för krav på kompensatoriska löneökningar, men på samma sätt som parterna var ansvarsfulla senast kommer vi att behöva vara det nu. Vi måste komma ihåg att det är tack vare de ansvarsfulla avtalen vi har bakom oss som konkurrenskraften kan upprätthållas hjälpligt.
Tack vare de ansvarsfulla avtalen vi har bakom oss som konkurrenskraften kan upprätthållas hjälpligt.
Lågpris-eran över
På längre sikt är de ekonomiska utmaningarna stora, menar han. En väsentlig del av de offentliga utgifterna och satsningarna kommer under lång tid framöver att behöva läggas på att rusta landet för en osäker omvärld. En annan utmaning som inte går att förbise är klimateffekterna.
– Det är en fullständig game changer för hela livsmedelssektorn, som inte går att rycka på axlarna åt. Å ena sidan finns förväntningar på att priserna ska gå ner, å andra sidan har vi ett klimat som blir alltmer extremt – den ekvationen går inte ihop.
Till detta ser han dessutom allt strängare klimat- och utsläppskrav från EU framöver, något som i sig är kostnadsdrivande, och därtill råvarupriser som trendmässigt stiger.
– Det blir svårt att räkna hem en lika gynnsam utveckling som vi upplevt de senaste 30 åren. Lågpris-eran är definitivt över.
Carl Eckerdal har alltid varit intresserad av samhällsfrågor och fastnade för nationalekonomi, som han beskriver som ett sätt att se på samhällsutvecklingen filtrerat genom siffror. Nyfikenheten på vad som händer i Sverige och i världen har alltid varit stor och har följt honom hela livet.
– När jag åkte hem efter mina studier i Storbritannien tog jag med mig en hel resväska med dagstidningar som jag tänkte jag skulle läsa klart i framtiden. Det var på den tiden man fick all information via tidningar. Jag ska väl erkänna att jag inte hade läst alla när jag till slut körde dem till återvinningen.
Nationalekonom som studerat i Lund och Storbritannien. Har arbetat som ekonom på Handelns utredningsinstitut, HUI, och som aktieanalytiker och är sedan 14 år chefsekonom på arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen. För 8 år sedan axlade han samma roll även på IKEM.
Drivs av att få upplysa både en intresserad allmänhet och mer specifikt medlemsföretagen och deras ledningar om sitt område. Tycker det roligaste med jobbet är just att träffa människor och att förpacka budskap och berätta på ett så intresseväckande sätt som möjligt, att så att något stannar kvar hos dem som lyssnar.
När han inte jobbar gillar han att lyssna på musik, träna och gärna bygga på något renoveringsprojekt.
