Försörjningskravet blir ännu högre
Försörjningskravet höjs med drygt fyra procent. Det står klart efter att medianlönen i Sverige har höjts till 35 600 kronor, vilket innebär att försörjningskravet för arbetstillstånd höjs till 28 480 kronor. ”Det blir med andra ord ännu dyrare att anställa personal från länder utanför EU” säger Gröna arbetsgivares arbetsmarknadschef Emma Terander.
Den 18 juni presenterade Statistikmyndigheten SCB en ny medianlön i Sverige, 35 600 kr. Det är medianlönen som ligger till grund för försörjningskravet och kravet höjs därför till 28 480 kr. Det innebär att den som anställer från tredjeland måste betala minst denna lön för att få arbetstillståndet godkänt av Migrationsverket.
Gröna arbetsgivare har länge riktat skarp kritik mot det höjda försörjningskravet då det slår hårt mot de gröna näringarnas kompetensförsörjning. Det är dessutom högst problematiskt med ett statligt bestämt lönegolv som ligger avsevärt mycket högre än de kollektivavtalade lönenivåerna.
– Våra medlemmar har ett stort rekryteringsbehov som inte kan tillgodoses med inhemsk arbetskraft. Att försörjningskravet nu blir ännu högre kommer såklart att drabba företagen i de gröna näringarna, säger Emma Terander, arbetsmarknadschef på Gröna arbetsgivare, och fortsätter:
– Under nästa år riskerar läget att bli ännu mer kritiskt om regeringens planer på att höja försörjningskravet till 100 procent av medianlönen blir verklighet. Här har vi varit tydliga gentemot regeringen - slopa lönegolvet helt!
Från och med 1 november 2023 måste en anställd från tredjeland uppnå vad som benämns som en god försörjning för att få arbetstillstånd. God försörjning definieras som 80 procent av den aktuella medianlön som publicerats av Statistiska centralbyrån (SCB).
Det nya försörjningskravet gäller nationella tvååriga arbetstillstånd, inte arbetstillstånd enligt säsongsanställningsdirektivet.
