”Arbetaryrkena har framtiden för sig”
Näst på tur i vår intervjuserie med chefsekonomer står LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö. Han vill se mindre av dogmatism i svensk ekonomi och mer ödmjukhet inför att det ofta finns många perspektiv på frågor. Där är arbetsmarknadsparterna en förebild, tycker han. ”Är det något jag skulle vilja ändra på i svensk ekonomisk politik så är det att se helheten mer, och inte enskildheterna”, säger han.
Även om arbetsmarknadsparterna kanske inte gillar allt i avtalen de sluter så är helheten bra. Politiken skulle kunna fungera mer så, tycker Torbjörn Hållö.
– Underhållsskulden när det gäller infrastrukturen är bekymmersam, och energipolitiken är ett sorgebarn också – det är ett hattande om enskildheter istället för fokus på hur helheten ska fungera, säger han.
Han har varit på LO i över tio års tid och känner sig nästan som en inventarie, säger han. Men på posten som chefsekonom är han ny sedan i somras. Han gillar de två sidorna av jobbet, den externa och den interna.
– Att vara ute och prata, debattera och möta medier är roligt, men jag tycker lika mycket om den interna delen som handlar om att få LO-maskineriet att fungera; att utreda, analysera och se till att få underlag och prognoser på plats. Det är lyxigt att få göra båda delarna.
I 20-årsåldern lutade han åt att bli Mellanösternexpert. Med flera influenser från Mellanöstern runt sig under uppväxten och en examen i historia var planen klar. Men så kom funderingarna – skulle han verkligen ägna hela livet åt Mellanöstern? Svaret blev till slut nej, och han sadlade om till ekonomi, ett beslut han inte ångrat.
Återhämtningen beror på hur snabbt räntan går ner
Torbjörn Hållö tycker att den svenska lönebildningsmodellen är bra, och tror att den stärkts ytterligare av att den varit bidragande till att Sverige fått ner inflationen snabbare än andra länder.
– Nu är det viktigt att Riksbanken betalar i form av lägre ränta, så att det blir tydligt att alla vinner på modellen, säger han.
Han anser att Riksbanken gått för hårt fram under de senaste årens tuffa ekonomiska läge. Med lägre inflation än Europa och liten risk för en pris- och lönespiral borde Sverige ha ett större räntegap mot Europeiska centralbanken, ECB, menar han.
– Riksbanken för inte en svensk penningpolitik utan är en kopia av ECB. Vi har en egen valuta och ska ha en egen penningpolitik.
Ju längre det dröjer innan Riksbanken sänker räntan, desto längre tid tar återhämtningen, framhåller Torbjörn. Även om konjunkturen ljusnat ser han osäkerhetsfaktorer, delvis på hemmaplan, men framför allt utanför Sveriges gränser.
– Tillväxten är fortfarande svag och de flesta andra länder går bättre. Att vi inte går ännu sämre beror på att exportindustrin ändå går rätt bra, vi har en industriell struktur som varit gynnsam.
– Att Tyskland går knackigt spiller över på Sverige. Europa är också på efterkälken gentemot USA, exempelvis i infrastrukturinvesteringar. Politiken är mer drivande i USA, vi är för dogmatiska i Europa – det offentliga och näringslivet behöver kroka arm mer. Kina är också ett stort frågetecken, det finns en risk att europeiska företag konkurreras ut om hotet om tullar på vissa varor blir verklighet.
”Löntagarna bör få en större del av kakan”
Förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen är på många sätt goda, eftersom Sverige i huvudsak har en välfungerande arbetsmarknad där löntagarna och näringslivet delar på vinsterna, menar Torbjörn.
– Men nu går en större vinstandel till näringslivet än för några år sedan, och därför finns det anledning att löntagarna får en större del av kakan. Vi ska inte jaga inflationen utan hålla fast vid modellen, men vi bör komma tillbaka till en normalfördelning av kakan, säger han.
En större utmaning än löneutvecklingen tycker han är skillnaden i villkor mellan olika branscher. Många avtal har egna modeller för exempelvis arbetstidsförkortning, det skapar en obalans som på sikt inte är hållbar, menar Torbjörn. Just kortare arbetstid är en stor fråga som bara växer, och här behöver parterna hitta kloka vägar framåt, framhåller han, och menar att arbetstider och andra villkorsfrågor så långt det är möjligt bör regleras genom kollektivavtal.
Han tycker att den svenska arbetsmarknaden har överakademiserats och att för få har fått yrkesarbetaridentitet. Att fokusera på omställning och se till att människor bygger kompetens även i vuxen ålder är viktigt för företagens konkurrenskraft, anser han och framhåller att komvuxsystemet ska värnas och utvecklas.
– Teknikutvecklingen, med AI exempelvis, gör att många tjänstemannauppgifter kommer att försvinna eller läggas ut till andra länder. Men att skruva ihop bil eller köra buss är svårt göra från annat land. Därför har LO-yrkena framtiden för sig, avslutar Torbjörn Hållö.
Ekonom på LO under tio år och sedan juni 2024 LO:s chefsekonom. Är styrelseledamot i Tredje AP-fonden och skriver regelbundet i Göteborgs-Posten. Har tidigare arbetat på Socialdemokraternas ekonomiska kansli.
Född i Lund och nationalekonom från Handelshögskolan i Göteborg.
Drivs av att utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen. ”Den är till gagn för både löntagarna och näringslivet. Det är en modell vi ska vårda, eftersom den är bättre än alternativen. Den handlar inte om att vinna utan om att hitta den lösning som gör så många som möjligt nöjda.
När han inte är på jobbet handlar mycket om att få ihop familjepusslet och göra roliga saker tillsammans med sambon och de tre barnen. ”Det är ridning, fotboll, cykling och friidrott – och sommarhuset på västkusten där vi är så mycket vi kan.”
