”Lönegolv är inte lösningen på arbetslivskriminalitet”
Om regeringen vill få fler svenskar i arbete borde andra reformer genomföras istället för ett lönegolv som försvårar företagens kompetensförsörjning och försämrar deras konkurrenskraft. Det var en av synpunkterna som framkom på Gröna arbetsgivares seminarium om lönegolv. ”Jag är också tveksam till att ett lönegolv är lösningen på arbetslivskriminalitet”, framhöll Gröna arbetsgivares vd Lena-Liisa Tengblad.
Regeringens argument för att införa ett lönegolv för arbetskraftsinvandrare är att det ska gynna högkvalificerad arbetskraftsinvandring, motverka arbetslivskriminalitet och att jobben i första hand ska gå till arbetslösa svenskar. Det framhöll Anders Hall, statssekreterare på Justitiedepartementet, på Gröna arbetsgivares seminarium.
Men oron för att det istället kommer att påverka konkurrenskraften negativt, att byråkratin kommer att öka och att det hotar den svenska lönebildningsmodellen var tydlig hos den övriga panelen.
Till grund för seminariet låg rapporten ”Regelverk för arbetskraftsinvandring från tredje land. En analys av tre länders hantering med bäring på de gröna näringarna”, som presenterades av rapportförfattaren Edward Hamilton. Rapporten visar att de undersökta länderna Danmark, Finland och Storbritannien bland annat har följande gemensamt:
- Arbete för att sänka trösklarna för arbetskraftsinvandring, inte höja dem.
- En tydlig strategi för arbetskraftsinvandring som inkluderar väl definierade undantag.
- Längre perioder för säsongsanställning.
- Konkurrenskraftigt lönekrav.
Sverige går med de skärpta lönekraven för arbetskraftsinvandrare åt motsatt håll. Om det förslagna lönegolvet, motsvarande 100 procent av minimilönen, blir verklighet träffar det all berörd arbetskraft inom de gröna näringarna. Näringar som redan idag misslyckas med 70 procent av rekryteringarna, framhöll Edward Hamilton.
Anders Hall menade att Gröna arbetsgivares rapport ger viktiga perspektiv, men att den också visar på att inget av de tre undersökta länderna har ett system för arbetskraftsinvandring som är perfekt.
Patrick Joyce, chefsekonom på Almega, påpekade att arbetskraftsinvandrarna bidrar stort till såväl skatteintäkter som till Sveriges BNP, samtidigt som de nästan inte nyttjar några bidrag alls.
– Det är synd att de skildras som ett problem istället för en tillgång för Sverige, sa han.
Hans uppmaning till regeringen var att analysera och utvärdera konsekvenserna av det höjda försörjningskravet innan nästa steg mot ett lönegolv tas.
Jonas Grafström, fil dr och vice vd för Ratio, lyfte statens historia av bristande konsekvensanalys, något som leder till politiska beslut som präglas av kortsiktighet. Han framhöll också de stora regionala löneskillnader som råder i Sverige, och det faktum att det föreslagna lönegolvet inte tar hänsyn till det.
Gröna arbetsgivares vd Lena-Liisa Tengblad ifrågasatte hur väl genomtänkt det höjda försörjningskravet på 27 360 kronor är mot bakgrund av att ingångslönen inom Försvarsmakten är 22 000 kronor. Ska den också höjas då? undrade hon. Samtidigt kräver nu Kommunal i Norrland löner i nivå med försörjningskravet.
– Ett lönegolv går stick i stäv med den svenska lönebildningsmodellen, konstaterade hon.
Se seminariet via spelaren nedan.
