Höjt försörjningskrav uppskjutet till november
Det höjda försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, som regeringen aviserat skulle införas den 1 oktober, föreslås istället att börja gälla den 1 november. Gröna arbetsgivare väntar ett slutgiltigt beslut om datum de närmaste dagarna.
Det nya försörjningskravet gäller nationella tvååriga arbetstillstånd, inte arbetstillstånd enligt säsongsanställningsdirektivet.
När det höjda försörjningskravet träder i kraft kommer det att höjas till 80 procent av den svenska medianlönen. Enligt gällande statistik från 2022 betyder det 27 630 kronor i månaden. Det innebär att den som anställer någon från tredjeland måste betala minst denna lön för att få arbetstillståndet godkänt av Migrationsverket.
Bakgrunden till höjningen är att regeringen aviserat en ny linje där de menar att arbeten som de betraktar som lågkvalificerade i högre utsträckning ska gå till arbetssökande inom landet. Detta menar man är en del i en större omläggning av dels arbetsmarknadspolitiken, dels migrationspolitiken i stort.
Det höjda försörjningskravet är första steget i en aviserad omläggning av systemet för arbetskraftsinvandring där en större utredning om lönegolv också ingår. Utredarens förslag till nytt system för arbetskraftsinvandring, med tillhörande lönenivå, ska presenteras i slutet på januari 2024. Utredningens direktiv syftar till att lägga lönegolvet för arbetskraftsinvandring i nivå med medianinkomsten i Sverige.
– Vi på Gröna arbetsgivare ser tyvärr att det höjda försörjningskravet kommer att drabba våra medlemmar, och det i en situation där flera av våra branscher redan har svårt att rekrytera kompetens. Det gäller yrken som exempelvis djurskötare, trädgårdsanläggare och greenkeepers, som idag är här på tvååriga arbetstillstånd, säger Emma Terander, chef för arbetsmarknad på Gröna arbetsgivare.
Redan idag står det människor som bor i Sverige fritt att söka tjänster hos våra medlemsföretag, men tyvärr gör de inte det.
– Redan idag står det människor som bor i Sverige fritt att söka tjänster hos våra medlemsföretag, men tyvärr gör de inte det. När kompetensen inte heller kan hittas inom EU är sista utvägen ofta att vända sig till tredjeland för rekrytering – en process som är både lång och komplicerad och som medför extra kostnader. Att anställa utländsk arbetskraft är därmed ingenting företagen gör om det inte behövs, fortsätter hon.
Gröna arbetsgivare ser också problem med ett statligt bestämt lönegolv som ligger avsevärt mycket högre än de lönenivåer som arbetsmarknadens parter har kommit överens om. Detta är ett ingrepp i den svenska modellen som dessutom starkt riskerar att bli lönedrivande när A- och B-lag skapas på arbetsmarknaden.
