Det här gäller kring nya försörjningskravet

Regeringens skärpning av villkoren för arbetskraftsinvandring görs i två steg:

• Försörjningskravet höjs från och med den 1 november 2023.
• En statlig utredning som läggs fram den 31 januari 2024 kommer att föreslå att försörjningskravet ersätts av ett lönegolv i nivå med medianlönen i Sverige (för närvarande 34 200 kronor).

– Innan man går vidare med ett lönegolv borde en analys göras av hur försörjningskravet slår, säger Emma Terander, chef för avdelningen Arbetsmarknad hos Gröna arbetsgivare. Hon ser flera problem med det nya försörjningskravet och är i kontakt med många medlemsföretag som är oroliga för konsekvenserna.

Sverige går med höjningen tvärsemot andra länder, som istället sänker lönekraven för att kunna konkurrera om arbetskraft.

– För svenska företag blir det höjda försörjningskravet ett slag mot konkurrenskraften. Kravet går också dåligt ihop med Livsmedelsstrategin 2.0 som landsbygdsminister Peter Kullgren presenterat, vilket vi har påtalat. Det är som en lantbrukare jag pratade med igår sa: Vem vinner på det här?

Hur kommer medlemsföretagen att påverkas?

– Risken är överhängande att företagen förlorar nyckelkompetens som helt enkelt inte står att finna i Sverige. Många företag har inte marginaler som tillåter så höga lönehöjningar. Vi pratar om lönehöjningar på kanske 20 procent i många fall.

– Det finns också en stor risk för osämja och konflikter på arbetsplatserna när lönen plötsligt är avhängig vilken nationalitet du har och inte vilken kompetens eller erfarenhet. Företag jag pratat med framhåller att det kommer att uppstå konstiga situationer där plötsligt någon som har en mer junior arbetsroll ska tjäna mer än förmannen på företaget, exempelvis.

Förutom konsekvenserna för företagen ser Emma Terander också mer långtgående risker för den svenska modellen.

– Att de löner som arbetsmarknadens parter förhandlat fram inte längre kommer att gälla är en stor fara för hela den svenska lönebildningsmodellen. Tidigare har kollektivavtal gällt alla på arbetsplatser, nu blir det istället nationalitet som avgör. Den svenska modellen kan skjutas i sank.

Att företagen kommer att hitta den arbetskraft de behöver i Sverige ser hon inte som troligt. Jobben det handlar om finns redan att söka här men ingen söker dem.

– Det finns andra sätt att uppmuntra arbetslösa svenskar att ta jobb i näringarna innan man stänger möjligheten för arbetsgivarna att kunna rekrytera från utlandet.

Det är viktigt att politiker och beslutsfattare förstår konsekvenserna av det nya kravet. Emma Terander har därför en uppmaning till medlemsföretagen:

– Berätta gärna för politiker och medier hur detta kommer att slå för er, prata högt och ljudligt om konsekvenserna. Gör din röst hörd!