Svensk industri presenterar gemensam reformagenda

Förslaget kommenterades av bland andra Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna, Marie Nilsson, ordförande IF Metall, Leif Johansson, styrelseordförande AstraZeneca och Annika Winsth, chefsekonom Nordea.

I agendan presenterade industrins organisationer reformer inom tolv centrala områden, som alla måste vara en del av en sammanhållen industripolitik för att uppnå den vision industrin satt, nämligen att Sverige senast år 2025 ska rankas som ett av världens fem mest konkurrenskraftiga länder. Presentationen hade närmare 500 registrerade tittare och modererades av Emma Härdmark. Reformagendans samlade förslag finns att läsa nedan.

Grundläggande utgångspunkter

För att vi ska uppnå industrins vision presenterade Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen, och Maria Sunér Flemming, vd Svemin, Följande utgångspunkter:

• Svensk industris konkurrenskraft ska långsiktigt stärkas
• Sveriges attraktivitet för industriella investeringar post-Corona ska öka
• EU:s inre marknad och frihandel ska fortsatt värnas och utvecklas
• Satsningar på digitalisering, hållbarhet och klimat ska fortsätta.

– Den vision vi lagt fram i industrins reformagenda är fullt möjlig att uppnå. Vi har varit där förut och vi ska dit igen. Men visionen bara möjlig att uppnå om man betraktar industrin som en helhet. Vi är tätt sammanflätade och för att lyckas krävs att vi ser hela kedjan, inledde Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen

En positiv näringsminister

Näringsministern var positiv den svenka industrins anslag och vision.

– Svenska industrin är på tårna. Det här speglar väldigt väl en offenisiv hållning från den svenska industrin och det svenska näringslivet som glädjer mig väldigt mycket, kommenterade näringsminister Ibrahim Baylan.

Baylan var även positiv till reformagendans fokusområden, områden som inte var nya för ministern.

– Man pekar på helt rätt områden. Jag känner igen det från den dialog vi för med företrädare för både fack och näringsliv, fortsatte Ibrahim Baylan.

Näringsministern såg dock risk för konflikter när industrins mål och reformer ska genomföras.

– En del är enkelt att genomföra, annat är mycket mer komplicerat. Men att vi kan vara överens om vad som behöver göras är väldigt positivt. Det är när det ska konkretiseras som värden riskerar att ställas emot varandra, förklarade Ibrahim Baylan.

Oppositionsledaren önskar en större diskussion om svensk industripolitik

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson välkomnade reformagendan och såg problem med att industripolitiska frågor inte hamnar tillräckligt centralt i det politiska samtalet, trots dess stora betydelse för svensk ekonomi och välfärd.

– Det är ett stort bekymmer att de här sakerna, som är väldigt viktiga för svensk konkurrenskraft, tar så liten plats i den dagliga politiska debatten, sade Ulf Kristersson, partiledare Moderaterna.

Kristersson underströk även behovet av rätt kompetens till svenska företag, för att uppnå reformagendans vision.

– Den största utmaningen för att svenska företag ska kunna växa och öka sin konkurrenskraft är tillgången till rätt utbildad personal. Vi har i den politiska debatten pratat mycket om enkla jobb, vilket är jätteviktigt för att få människor i arbete, men vill vi öka Sveriges konkurrenskraft internationellt är det de tekniskt avancerade jobben och ingenjörsutbildningar som är nyckeln. Därför måste vi öka utbildningsnivån inom matematik bland svenska ungdomar, förklarade Ulf Kristersson.

Avslutande panel

Avslutningsvis kommenterades reformagendan av en panel bestående av Marie Nilsson, ordförande IF Metall, Annika Winsth, chefekonom Nordea och Leif Johansson, styrelseordförande AstraZeneca.

– Vi kan nog skriva under på nästan varenda punkt. Vi tycker från den fackliga sidan att detta överlag är ett väldigt bra program, kommenterade Marie Nilsson ordförande IF Metall

– Reformagendans punkt 12 är avgörande, utan en öppen ekonomi och en fri global marknad finns inte svensk industri. Då har vi ingen svensk export och tappar halva vår BNP, kommenterade Annika Winsth

– Jag blir glad när jag lyssnar på våra poltiker och hör att det inte finns några stora eller kontroversiella åsiktsskillnader i de här frågorna. Men jag blir också frustrerad över att det trots detta händer väldigt lite. Jag har varit med och pratat tillståndsprocesser i 20 år. Transportlogistik har vi pratat i 25 år och digitalisering har jag varit med och diskuterat med poltiiken i fem, kanskte till och med tio, år. Trots den här välviljan och samsynen från politiken går det för långsamt i Sverige, sa Leif Johansson styrelseordförande AstraZeneca

Reformagendans förslag

• Effektivisera miljötillståndsprocessen. Miljötillståndsprocessen har länge varit i behov av förändring. Ett flertal utredningar har genomförts men ingen har resulterat i konkreta reformer. Istället står nu oförutsägbara tillståndsprocesser i vägen för såväl industrins utveckling som ökad hållbarhet. Nu behövs det en tydlig och snabb förändring som säkrar effektivare och mer förutsägbara miljötillståndsprocesser.
• Minska regelbördan. Näringslivets regelbörda hämmar Sveriges konkurrenskraft. Företagens kostnader för att efterleva regelverk i Sverige är hög.
• Möjliggör klimatomställningen. Industrin är avgörande för att klara såväl Sveriges som EU:s klimatmål. Industrin är redan mitt i sitt omställningsarbete och branschens egna klimatfärdplaner måste vara politikens utgångspunkt.
• Riv hindren för den cirkulära ekonomin. Avfallslagstiftningen och dess tillämpning måste förändras så att resurseffektivitet och cirkulära flöden stimuleras.
• Säkra framtidens elförsörjning. Energipolitiken präglas av halvmesyrer och en oförmåga till reformer som gör skillnad för industrin. Det behövs en ny energipolitisk överenskommelse som tar sikte på de långsiktiga behoven i elsystemet.
• Underhåll och investera i transportinfrastrukturen. Ett investeringsprogram behövs för elektrifieringen av både vägnät och kvarvarande järnvägsnät. Det är också dags att ta igen det eftersläpande underhållet på statliga vägar och järnvägar.
• Ta täten i digitaliseringen. Sverige ska fortsatta tillhöra de ledande länderna inom digitalisering. Därför krävs det ett nationellt digitaliseringsprogram med industriellt fokus i syfte att förbättra kompetens, tillämpning och forskning kring digitalisering.
• Stärk industrins kompetensförsörjning. Svensk industris framgångar bygger på förmågan att attrahera och anställa kvalificerade medarbetare. Utbildningsväsendet behöver rustas bättre för att åstadkomma detta.
• Modernisera arbetsmarknaden. Arbetsrätten behöver moderniseras för att säkerställa företagens behov av flexibilitet både under och efter coronapandemin. Sverige måste slå vakt om den svenska modellen och subsidiaritetsprincipen i samband med lagstiftning inom EU.
• Satsa mer på FoU. Sätt som nationellt mål att Sveriges samlade investeringar i forskning och utveckling ska öka med 1 procent av BNP till senast år 2030.
• Förbättra villkoren för startups. Utveckla och stärk systemet med samverkansplattformar, Science Parks och inkubatorer.
• Försvara den öppna ekonomin och den inre marknaden. Under Coronapandemin har förödande avsteg från EU:s grundläggande principer gjorts. EU:s fria rörlighet behöver återställas.

VD:ar och organisationer bakom industrins reformagenda

• Anneli Kouthoofd, vd Byggmaterialindustrierna
• Ravindra Parasnis, vd Grafiska företagen
• Lena-Liisa Tengblad, vd Gröna Arbetsgivare
• Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM, Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige
• Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
• Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret
• Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen
• Mårten Sohlman, vd SBMI, Sveriges bergmaterialindustri
• Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna
• Maria Sunér Fleming, vd Svemin
• Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen
• Cecilia Tall, generalsekreterare TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag
• David Johnsson, vd TMF, Trä- och Möbelföretagen
• Viveke Ihd, vd Återvinningsindustrierna