”EU ska bli smalare i omfattning, men vassare på det man gör”

1. Vilka frågor tänker du främst driva i EU?

Jag kommer driva på för att EU slår vakt om de tre F:n – fred, frihet och frihandel. Inom ramen för detta måste EU fokusera på frågor som kräver gemensamma lösningar och hålla sig borta från sådant som sköts bättre på nationell nivå. Till detta hör ett tätare samarbete kring trygghet, miljö, migrations- och handelsfrågor.

EU behöver därutöver bli en starkare och mer handlingskraftig utrikespolitisk aktör. I en rad andra frågor behöver EU ta ett kliv tillbaka. Vi motsätter oss en allt mer överstatligt reglerad social- och arbetsmarknadspolitik och säger skarpt nej till att ge EU beskattningsrätt.

Vidare kommer jag även driva frågan om att stärka EU:s försvars- och säkerhetspolitiska samarbete. Samtidigt som EU inte kan eller ska ersätta Nato och alla dess strukturer, och samtidigt som den transatlantiska länken kanske är viktigare nu än någonsin, så bör unionen i större utsträckning konsolidera och komplettera europeisk försvarsförmåga. Detta gäller i synnerhet kopplat till försvarsmateriel- och ammunitionsfrågor samt att riva byråkratiska hinder.

EU ska fortsätta utveckla gemensamma upphandlingssystem som pressar ner priser och leveranstider, vilket stärker Europas autonomi. Detta är även en avgörande del i EU:s utökade förmåga att stötta Ukraina. Sammantaget är min och KD:s ambition att EU ska bli smalare i omfattning, men vassare på det man gör.

2. Vad är viktigt för att stärka företagens konkurrenskraft i Europa?

På ett övergripande plan är det viktigt att EU:s länder kommer överens om gemensamma standarder och i högre utsträckning undviker nationella särkrav. Den inre marknaden är en av EU:s verkliga styrkor, som unionen fortsatt behöver vårda och utveckla. Tjänstesektorn är ett exempel där EU behöver öka ansträngningarna.

Att operationalisera en europeisk konkurrenskraftsagenda måste också innebära att andra målsättningar prioriteras ned. Politik handlar ofta om intressekonflikter. Och det finns exempel på nog så angelägna EU-initiativ, med lovvärda syften, som på ett uppenbart sätt skulle skada europeiska företags möjlighet att stå sig globalt. Kristdemokraterna menar att konkurrenskraftsperspektivet behöver stärkas i fler intresseavvägningar än vad som är fallet idag.

Kristdemokraterna menar att konkurrenskraftsperspektivet behöver stärkas i fler intresseavvägningar än vad som är fallet idag.

Arbetet med regelförenklingar behöver vidare intensifieras. Principen om ”en in, en ut”, vad avser nya EU-regler som påverkar våra företag, är lovvärd. Det vill säga: om EU antar lagstiftning som blir betungande måste detta uppvägas av lättnader i andra avseenden. Det är en bra början, men målsättningen måste vara att minska regelbördan, inte att behålla den oförändrad. Detta måste även vara ledande i arbete inom Fit for Future.

En annan central konkurrenskraftsfråga är framtidens forskning. EU, och EU-länderna gemensamt, spenderar betydligt mindre på forskning och utveckling än konkurrerande ekonomier i förhållande till BNP. Frågorna behöver få en ökad prioritet, och ett viktigt steg är att EU:s horizonprogram stärks som andel av EU:s budget.

Digitala frågor och den allt snabbare teknikutvecklingen är en annan central del i att säkerställa att Europa kan konkurrera med omvärlden. Därför bör EU ha en modern lagstiftning som ligger i framkant vad gäller exempelvis AI, där balansgången mellan integritet, säkerhet och risker å ena sidan, och teknikoptimism å andra sidan, sker på ett välavvägt sätt.

3. Många svenskar har låg kunskap om EU och EU:s betydelse för svensk lagstiftning – varför är det så och hur kan politiken ändra på det?

Svenskarnas låga förståelse och relativt låga engagemang för EU bör ses som ett demokratiskt underbetyg, i synnerhet utifrån att omkring 40 procent av svensk lagstiftning härstammar från EU och omkring hälften av besluten i kommun och regionen har någon form av EU-koppling.

Den bristande förståelsen går troligen att förklara utifrån att många människor inte ser hur EU påverkar dem i deras vardag. Utöver folkbildningsansträngningar från det offentliga, i såväl skola som i övrigt, så måste politikerna här bli bättre på att förklara för väljarna varför EU är så viktigt och har en påverkan på människors vardag. Här måste man särskilt fokusera på de positiva implikationer som medlemskapet har medfört.

För Sverige, som ett import- och exportberoende land, är medlemskapet och tillträdet till den inre marknaden helt avgörande för landet och våra samhällsfunktioner. Detta måste än mer tydligt kommuniceras, och vi politiker behöver därutöver förklara hur EU-lagstiftning, såväl bra som dålig, påverkar människornas vardag såväl direkt som indirekt.

Ett aktuellt exempel kopplat till EU handlar om stödet till Ukraina. Svenskarna är bland de mest positiva folken i EU till att detta ska vara starkt och även stärkas ytterligare. Sverige bidrar nationellt med en hel del resurser, men de verkligt stora och betydelsefulla stödet kommer från EU, vilket har varit helt avgörande för att säkerställa den ukrainska statens fortsatta funktionalitet i kriget.

I kommande EU-val riskerar flertalet populistiska krafter att vinna mark, och många av dessa vill stoppa eller begränsa Ukrainastödet. Det är en av många avgörande frågor som står på spel, och vi politiker måste tydligt förklara för väljarna att deras röst spelar en avgörande roll för vilket framtida Europa och vilken framtida värld vi vill att våra barn ska leva i.