”Vi är på landningsbanan snarare än på väg neråt”

För många branscher och företag har de senaste åren varit tuffa. Alexandra Stråberg pekar ut två viktiga parametrar när det gäller att behålla konkurrenskraften som företag: flexibilitet och perspektiv.

– Min känsla är att saker går allt snabbare, så att skapa flexibilitet för snabba förändringar är centralt. Vi såg ju under pandemin att vi kunde vara flexibla – både hushåll, företag och till och med det offentliga – det är bra att ta med sig.

– Perspektivet är också viktigt. Vi har en tendens att överskatta nuet och tänka för lite på ”sen”. Beslut man tar som företag nu behöver vara bra också sen. ”Labour hoarding” är ett exempel på det, att man behåller personal med eftertraktad kompetens i sämre tider eftersom de är svåra att få tag i när det sedan vänder igen.

Långsiktighet är väsentligt, menar hon och tycker att det just nu pratas väldigt mycket om ekonomi, säkerhet och politik, och för lite om klimatutmaningar. I World Economic Forums riskanalys är det varken lågkonjunktur eller krig som pekas ut som de största riskerna på två respektive tio års sikt. I det korta perspektivet kommer istället desinformation på första plats, följt av social polarisering och extremväder, berättar Alexandra.

På tio års sikt är riskerna enbart gröna – extremväder, hot mot biodiversiteten och att vi passerar olika tipping points till följd av att flera av jordens kretslopp störs.

– Gröna näringar är troligen det klokaste man kan vara i, de ligger i framkant av det som är framtiden.

Lättnad – men också orosmoln

Det vi upplevt det senaste året med enormt hög inflation, en räntevägg och stor oro generellt har inte uppstått ur ett vakuum utan är ett arv från en tid med bland annat pandemi och krig. Allt hänger ihop, förklarar Alexandra.

– De flesta prognosmakare trodde på en djup lågkonjunktur, det var mörka moln på himlen och ganska många blixtar. När vi tittar upp på himlen nu är det absolut ett molntäcke men det är mycket mindre.

Alexandra Stråberg gillar att prata i metaforer, att hitta språkliga bilder som kan få även den som inte är hemma i den ekonomiska terminologin att förstå.

– Det är inte längre en brant nerförsbacke, utan mer av en landningsbana. Att det inte blivit värre, trots att det såg illa ut, beror på att vi hade en urstark arbetsmarknad fram till i höstas, att hushållen haft relativt gott om pengar och att konsumtionen därmed har varit fortsatt ganska stark. Vi har inte haft någon extern svår chock, ingen finanskris och ingen bankkris.

Hon menar att det är ”rätt så fantastiskt” om den där landningen lyckas. Med det sagt är hon noga med att framhålla att hon förstår att det finns både företag och människor som drabbats hårt. Men som makroekonom är det den övergripande bilden hon tittar på, och från det perspektivet hade det kunnat vara betydligt värre. Det finns dock orosmoln.

– Först och främst är mjuklandningar ovanliga, alltså att man lyckas få ner inflationen och räntan utan att skada ekonomin för mycket. Det finns dessutom en risk att inflationen fastnar lite högre än målet, vilket skulle innebära att räntorna hålls uppe mer än de annars hade gjort. Och till sist, händer det något oförutsett så kan det påverka vår ekonomi markant.

– En del saker kommer också att fortsatt vara tuffa under året. Den ekonomiska tillväxten är lägre än normalt, och arbetslösheten kommer att öka något eftersom arbetsmarknaden är sencyklisk, det vill säga den leder inte utvecklingen utan reagerar på den.

Vad tror du om förutsättningarna inför nästa avtalsrörelse?

– Jag tror tyvärr att det kommer vara rätt stökigt i världen. De 70 olika politiska val som ska hållas runt om i världen i år kan skapa oro, inte minst valet i USA, det kan få påverkan på ekonomin. Några saker kommer att vara mer normaliserade, som inflation och räntor, andra stökigare. Det är svårt att säga hur omvärldshändelser kommer att påverka.

Alexandra Stråberg tror att vi når inflationsmålet till sommaren, men framhåller att Riksbanken behöver vara säker på att målet kommer att nås innan de sänker räntorna. Att det är viktigt med ett inflationsmål tycker hon definitivt.

– Ja, det är viktigt. Till stora delar handlar Riksbankens jobb om att skapa prisstabilitet och förutsägbarhet. Det motverkar ryckighet i ekonomin och bidrar till bättre ekonomiska beslut, som skapar bättre ekonomiska förutsättningar för samhället och stabilare tillväxt. Ekonomi är psykologi och olika ekonomiska förutsättningar gör att vi tar olika ekonomiska beslut beroende på hur vi känner inför dem.