”Arbetstidsförkortning är förknippat med stora kostnader”
Nationalekonomen och professorn Lars Calmfors har bevakat och debatterat ekonomi och politik i 50 år. Bland annat har han kritiserat den svenska lönebildningsmodellen för att vara alltför stelbent. Hur ser han på det idag? Och hur tänker han kring arbetstidsförkortning?
– Det råder arbetskraftsbrist i välfärdssektorn, samtidigt som vi har en åldrande befolkning som kommer att behöva mer vård. Socialdemokraterna har alltid månat om att ha god personalförsörjning i välfärdstjänsterna, därför är det förvånande att de driver frågan om arbetstidsförkortning, säger Lars Calmfors när frågan kommer på tal.
Han menar att det är legitimt att vilja få ut ökad levnadsstandard i tid eller lön, och legitimt att komma till olika slutsatser, men man måste ha klart för sig att kostnaderna kan bli höga. Produktionen kommer grovt sett att minska procentuellt lika mycket som arbetstiden, påpekar han.
Han berömmer Svenskt Näringslivs nya rapport om arbetstidsförkortning, som han tycker speglar forskningen på ett bra sätt och ger en god bild av sannolika kostnader.
– Jag håller inte alltid med Svenskt Näringsliv, men den här rapporten var otroligt bra, det skrev jag till och med till Daunfeldt (Svenskt Näringslivs chefsekonom, reds. anm.).
Något annat som Lars Calmfors är kritisk till är regeringens planer på att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare.
– Det är att skjuta sig själv i foten. Det finns inte mycket som tyder på att arbetslösa i Sverige skulle ta de jobben istället, om vi stryper arbetskraftsinvandringen. Den är snarast en komplettering till efterfrågan på svensk arbetskraft, säger han.
Det finns inte mycket som tyder på att arbetslösa i Sverige skulle ta de jobben istället, om vi stryper arbetskraftsinvandringen.
Ekonomiska argument trumfar allt
Trots en lång karriär och en ålder på 76 år har Lars Calmfors inga planer på att sluta arbeta.
– Jag är som sagt inte så mycket för arbetstidsförkortning, ler han och fortsätter: Det är så otroligt roligt! Jag vill förstå samhällsproblem och bidra till att det förs en så bra politik som möjligt. Det gör jag gärna så länge jag kan.
Med en mamma som läst på Handelshögskolan och som arbetade som chefssekreterare på Alfa Laval och en pappa som var chefsjurist i Stockholms stad diskuterades det alltid ekonomi och politik hemma under Lars uppväxt – och det var hans mamma som vann debatterna.
– Hon hade ekonomiska argument som trumfade alla andra argument. Det fick mig att tidigt känna att nationalekonomi var intressant. Jag gillade också matte och samhällsfrågor, intressen som möts i nationalekonomin.
”Svenskt Näringsliv blir vansinniga”
Lars Calmfors har kritiserat den svenska lönebildningsmodellen för att göra det svårt att få upp lönerna inom vissa sektorer relativt andra.
Han anser fortfarande att det behövs mer flexibilitet i lönesättningsmodellen. Den såg i och för sig till att löneutvecklingen inte drog iväg under inflationsåren, men en mer flexibel modell som kan tillåta lite större löneökningar i den offentliga välfärdssektorn skulle behövas för att det inte ska gå så långsamt att ändra lönerelationer mellan grupper som det gör nu, tycker han. Men han konstaterar också att Svenskt Näringsliv ”blir vansinniga” när han tar upp detta, och att facken inom industrin inte heller gillar det.
Inför den kommande avtalsrörelsen ser han att den ekonomiska situationen är på väg tillbaka till ett mer normalt läge.
– Riksbanken har hanterat de senaste årens tuffa ekonomiska situation bra, även om en del misstag också gjorts: räntehöjningarna kom för sent 2022, de två sista räntehöjningarna var onödiga och nu är man för långsam med att sänka räntan. Men på det stora hela klarade Riksbanken provet, säger Lars.
Med räntor som nu är på väg ner, en mer expansiv finanspolitik och hushåll och företag som får det bättre ser han att det bör blir en viss tillväxt nästa år. Osäkerheten framöver handlar om den geopolitiska utvecklingen. Skulle det exempelvis bli ett fullskaligt krig i Mellanöstern går det inte att utesluta en ny inflationsvåg, tror han.
Efter att ha följt den ekonomiska utvecklingen över lång tid, vilka slutsatser kan du dra?
– Med åren har jag blivit mer ödmjuk inför att man inte kan förutse allt och ibland hamnar fel – vår kunskap om hur ekonomin fungerar är ofullständig. Men ingen blir hjälpt av att vi inte försöker göra prognoser.
Har forskat framför allt om arbetsmarknadspolitik, lönebildning, arbetstid och makroekonomisk politik. Ledde utredningen om ett svenskt euromedlemskap 1996, och leder nu en ny, förutsättningslös euroutredning. Har skrivit flera böcker och haft en lång rad olika uppdrag som ekonomisk rådgivare. Är engagerad i den ekonomisk-politiska debatten både i Sverige och internationellt och skriver regelbundet kolumner i Dagens Nyheter.
Tycker det roligaste med jobbet är att försöka förstå samhällsutvecklingen. ”Det är genuint roligt, jag känner mig lycklig när jag sitter och skriver och känner att jag får ihop det.”
Undervisar inte längre, men tycker om att hålla anföranden och debattera. ”Dialogen med andra skärper ens eget tänkande, man måste ha bestämt sig för vad man tycker.”
När han inte arbetar gillar han att motionsspringa och lyssna på jazz. Är road av historia och kopplar gärna av med ”dåliga Netflixserier”. ”När man uttömt den intellektuella kapaciteten är det ganska avkopplande, även om det egentligen är bortkastat.”
